Kör- och vilotider och arbetstidslagen är två olika regelverk som gäller samtidigt, och att du följer det ena betyder inte att du följer det andra. Körtider, raster och viloperioder står i EU-förordning 561/2006. Hur många timmar du får arbeta över en vecka eller en längre period regleras för yrkesförare av vägarbetstidslagen (2005:395). Den allmänna arbetstidslagen (1982:673) gäller för arbete som inte omfattas av vägarbetstidslagen. En vecka som är rätt planerad klarar både kör- och vilotiderna och arbetstidsreglerna, och du kontrollerar dem var för sig.
Körtid, arbetstid och vila: tre olika mått
Körtiden är den tid du faktiskt kör. Arbetstiden är bredare och omfattar allt arbete, inte bara körningen. Vilan är den tid du inte arbetar alls. Enligt lag (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete finns bestämmelserna om körtider, raster och viloperioder för förare i förordning 561/2006. Den allmänna arbetstidslagen (1982:673) gäller för arbete som inte omfattas av vägarbetstidslagen.
| Fråga | Vad det gäller | Regelverk |
|---|---|---|
| Hur länge får jag köra? | Körtid | Förordning 561/2006 |
| När måste jag ta rast och vila? | Raster, dygnsvila, veckovila | Förordning 561/2006 |
| Hur länge får jag arbeta totalt? | Allt arbete, till exempel lastning | Vägarbetstidslagen |
| Arbete som inte är vägtransportarbete | Arbetstid i övrigt | Arbetstidslagen |
Körning är en del av arbetet, så körtiden ligger alltid inom arbetstiden. Arbetstiden kan däremot vara betydligt längre än körtiden. Ett pass med lite körning och mycket lastning kan klara körtidsreglerna utan problem och ändå bli för långt enligt arbetstidsreglerna.
Arbetstidens gränser i vägarbetstidslagen
Enligt Transportstyrelsen får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 40 timmar i veckan. Arbetstiden får i genomsnitt vara högst 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod på 4 månader. Under en enskild vecka får den inte överstiga 60 timmar. Alla tre gränserna gäller samtidigt.
Den som kör en transport som är nationellt undantagen från kör- och vilotidsreglerna omfattas ändå av vägarbetstidslagen. Enligt Transportstyrelsen reglerar den lagen allt arbete från arbetets början till slut. Vilka transporter som är undantagna går vi igenom i guiden om undantag.
Så lägger du en vecka som klarar båda regelverken
- Börja med vilan. Lägg ut dygnsvilor och veckovilan först. Siffrorna finns i lathunden för kör- och vilotider.
- Fyll på med körtid. Räkna körtiden per dag, per vecka och per tvåveckorsperiod, och kontrollera mot lathunden.
- Lägg till allt annat arbete. Lastning, lossning, fordonsvård och administration räknas som arbete när du summerar arbetstiden. Sådant som inte syns i körtiden syns här. Hur väntetid ska räknas avgör reglerna, inte den här guiden.
- Summera veckans arbetstid. Jämför med gränsen för en enskild vecka och med genomsnittet över beräkningsperioden.
- Kontrollera arbetstiden mot din anställning. Vad som är ordinarie arbetstid och hur övertid ersätts avgörs av ditt avtal och din arbetsgivare.
Ett tänkt veckoschema med fiktiva timmar
Exemplet är vårt eget och siffrorna är påhittade. De visar tankesättet, inte vad som gäller dig. Anta att en förare har ett schema med arbetsdagar på 10, 11, 10, 11 och 10 timmar, måndag till fredag. Veckan blir då 52 timmar arbete, med körning och lastning inräknat.
Veckan ligger under gränsen på 60 timmar för en enskild vecka. Den ligger däremot över genomsnittsgränsen på 48 timmar. Om alla veckor under beräkningsperioden på 4 månader såg ut så här skulle genomsnittet bli 52 timmar, och då måste andra veckor ligga lägre för att genomsnittet ska hålla. Veckan är också över den ordinarie arbetstiden på 40 timmar. Hur timmarna över 40 hanteras beror på ditt avtal, och det går inte den här guiden in på.
Körtiden i samma vecka kontrollerar du separat mot lathunden. Att arbetstiden klarar sig säger ingenting om körtiden, och tvärtom.
Planeringsverktyg i praktiken
Ett digitalt planeringsverktyg eller en flottstyrning kan summera timmar och varna när du närmar dig en gräns. Det du bör kontrollera är om verktyget skiljer körtid från övrigt arbete. Se också om det låter dig lägga in arbetstid som färdskrivaren inte registrerar, om det visar genomsnittet över hela beräkningsperioden och inte bara veckan, och om du kan exportera uppgifterna. Verktyget räknar bara på det du matar in, så det ersätter inte din egen kontroll mot reglerna. Vad en lösning kostar anger leverantörens offert. Fråga alltid vad som ingår.
Det här avgör din situation, och här frågar du någon annan
Guiden förklarar hur regelverken hänger ihop. Den är ingen avtalsrådgivning och bedömer inga enskilda fall. Följande beror på din egen situation:
- Vilket fordon du kör och om körtidsreglerna alls gäller det. Svara på frågorna i verktyget om vilken fordonstyp du är.
- Om din transport är undantagen. Transportstyrelsens beskrivning av undantagen är myndighetens egen tolkning och kan ändras.
- Vad kollektivavtalet säger om övertid, schema och ersättning. Fråga facket eller arbetsgivaren.
- Om du är egenföretagare. Vissa bestämmelser skiljer sig åt för dig, så läs på hos Transportstyrelsen.
Reglerna kan ändras, och tillfälliga undantag förekommer. Kontrollera därför alltid aktuell information hos Transportstyrelsen innan du planerar efter den här guiden.
Vanliga frågor
Räknas körtiden som arbetstid?
Ja, körning är en del av arbetet. Arbetstiden omfattar också sådant som lastning, så den är normalt längre än körtiden.
Gäller arbetstidsreglerna om min transport är undantagen från körtidsreglerna?
Ja. Enligt Transportstyrelsen omfattas du av vägarbetstidslagen även vid en nationellt undantagen transport.
Räcker det att jag följer färdskrivarens körtidsgränser?
Nej. Körtidsgränserna säger inget om hur många timmar du får arbeta. Arbetstiden räknar du separat mot vägarbetstidslagens gränser.
Var hittar jag det som gäller i mitt kollektivavtal?
Det står i avtalet som gäller hos din arbetsgivare. Fråga arbetsgivaren eller ditt fackförbund. Den här guiden går inte in på avtalens innehåll.
